Ny cocking peace

Ibland får man kompromissa med saker och nu gör jag det med delarna till slutstycket. Skulle haft ett sånt där trevligt trimkit för kortare upphak av slagstift men det verkar lite bökigt att få tag på så det får vara så länge. Det är ju inte avgörande även om det vore trevligt. Nu ger jag inte upp tanken på det så lätt utan lägger det på is tills vidare bara, ska nog komma över ett sånt så småningom. Till dess kör jag som sagt med en dugande kompromiss som jag nog tycker delvis fyller samma syfte, nämligen att slimma till estetiken en hel del. Det var i ärlighetens namn mest det jag var ute efter från början, att få en smidigare profil med sidosäkring, även om det där kortare upphaket vore mysigt. Men som sagt, det kommer, bara lite senare, en annan gång. Funktionen är inget fel på som den är, tycker rent av det är lite skönt med det där lilla spännet när slutstycket går in sista biten och låser. Det är förbanne mig mysigt faktiskt, del av charmen med gamla 96-systemet som jag av olika anledningar, dels denna, gillar så mycket.
Stockholms Vapenfabrik som jag nämnde tidigare är verkligen en precis fantastisk plats att ha med att göra. Leveransen kom, var det igår, och nu ligger en beställning till som säkert kommer idag eller imorrn. Glömde ju beställa nytt slagstift/tändstift, vad den korrekta termen nu är, själv tycker jag slagstift känns mest rätt. Tändstift, då tänker jag på såna där som sitter i motorn på bilen eller gräsklipparen. Skit samma vad det heter, ny sån blir det i alla fall.
Ny cocking peace har alltså anlänt och det bådar gott. Som synes på bilden jämför jag originalet mot samma original fast från en CG63, båda 96-system förstås. Den övre givetvis m96 original och den undre CG63. Tillsammans med bultmuttern från Brownells som är på väg blir det en helt ny bössa. Mycket smidigare och snyggare, och bättre med sidosäkringen på det sen, när nu trycket kommer.

Trycket ja, ett litet kapitel för sig. Skulle beställa trycke från Boyd´s igår men satte bokstavligen kaffet i vrångstrupen när jag skulle checka ut min beställning. Priset på trycket i sig är otroligt bra, endast $38, ett pris ingen annan jag lyckats hitta matchar. Dock hade dom mage att ta i med $48 för frakt. Ett sorgligt övertramp som definitivt satte stopp för den affären. Ungefär som när jag skulle beställa rembyglar från en svensk handlare, byglarna kostade 70kr medan de sen krävde 95kr för kortbetalning alternativt 195 för postförskott. Helt osannolikt korkat. Det slutade med det som med trycket; ingen affär.
Nu har jag fått tag på rembyglar på annat håll och jag ser fram emot att vittja brevlådan idag, de borde hamna där idag. Trycket vet jag inte riktigt hur jag ska göra med men förmodligen blir det att beställa från Brownells som tar $55.92. Frakten från dem brukar landa på en vettig nivå och sålänge dollarkursen håller sig rimlig blir det billigare att köpa där än från Midway, som faktiskt inte är helt dyr på den delen. Bold Optima blir det hur som helst.

Därmed ligger sen igår slutstycket nedplockat i beståndsdelar här bredvid på skrivbordet, en för mig mycket vacker syn. Det är så fint, så enkelt och bra. Bara att byta ut the cocking peace, vad det nu heter på svenska har jag inte orkat ta reda på, gör stor skillnad. Från rätt ful måste jag väl säga med den där vinkelhaken bak på 96:ans original till CG63:ans runda lite kortare ger genast precis rätt stuk. Plötsligt ser den nästan modern ut. Tänk bara hur smäcker och fin den blir med nya bultmuttern till det. Profilen kommer bli helt fantastisk.

Mycket roligare än såhär blir det helt enkelt inte. Bygga om den här bössan har verkligen varit en resa av episka proportioner och fortsätter så vara. Än är den ju inte helt klar, delarna ligger ju som sagt här intill i tålmodig väntan på fler nya delar. Ack, det är verkligen roligt att se förändringarna växa fram, långsamt, nästan plågsamt långsamt. Men så är ju vintern lång också, man ska ha lite att sysselsätta sig med i dunklet och vad passar väl bättre än att saktfärdigast rimligt bygga om en gammal bössa. Precis, det är njutning av högre klass.
Särskilt upphetsande är det förstås nu när man riktigt påtagligt börjar ana resultatet i sin kapitala helhet, för än saknas blott ett par mindre om än avgörande detaljer, som ju är på ingång. Så, blotta känslan av att ta ut den ur vapenskåpet, uppleva balansen, provsikta lite, maövrera slutstycket lite försiktigt. Man fylls av en närmast religiös lycka som är svår att klä i ord. Ja, nörderi på hög nivå, svindlande hög.
För inte har jag tagit mig för att åka ut till banan och provskjuta heller, det känns liksom onödigt eftersom delarna jag tänkt skaffa plötsligt och lite halvt oväntat gick att komma över. Trodde inte jag skulle ha råd riktigt än men det löste sig, som det ofta gör. Små medel blir ju lätt stora för en fattig riddare. Nåväl, ammo har jag till den så direkt vill jag tro när sista delen sitter på plats bär det av ut för premiärsalut. Upp med målmaterial och andas djupt, smälla och se vad den gamle har att ge. Förhoppningsvis en hel del.

Målet är inte alltid själva målet, utan vägen dit.


//The Orator