Satte ihop bössan här om dan efter att en enklare plastbäddning av kolven fixats för att inte pipa och framstock ska sitta mot varandra. Nu sitter det perfekt med en liten glipa mellan pipa och framstock och det borde vara bra för precisionen. Pipan vibrerar ju vid avfyrning och då vill man inte den ska sitta tätt mot stocken eftersom det påverkar det hela på ett sätt man inte vill. Inte för att jag bäddat en bössa förut och inte för att jag vet om det blev bra men sämre än utan lär det knappast blitt i alla fall. Metoden gick helt enkelt ut på att där stock om stål möts lade jag en tunn påstrykning med stålepoxy, vilken efter en stunds härdning blir stenhårt. Perfekt, tror jag, det ser bra ut i alla fall och verkar stadga upp på precis önskat sätt. Lätt att kleta dit och sen slipa till när det härdat, lite trångt ner i stocken sådär men allt går. Nu är den bäddad och monterad, redo för provskjutning.Delarna som saknas ser ut att kunna få sin lösning rätt snart trots allt så jag tyckte det var lika bra att montera ihop den som den är nu, halvfärdig lite drygt. Färdig så till vida att den fungerar men som synes på bilden kommer profilen bli väsentligt förbättrad såväl tekniskt som estetiskskt med nya trycket med sidosäkring, cocking peace och inte minst bulthuvud. Särskilt det sistnämnda, det är den delen som avgör det hela rent estetiskt. Ser man lite närmare på bulthuvet i original förstår man om inte annat vad jag menar, det är varken särskilt estetiskt eller smidigt. Fungerar men är väl klumpigt för att jag helt ska gilla det. Nya delen kommer göra det hela mycket mer slimmat och i synnerhet mer strömlinjeformat.
Men inte riktigt klart med det heller förstås, än saknas något mycket viktigt. Nämligen sikte, ett kikarsikte. Bas till det ska skaffas och en kikare köpas, det kostar på lite mer än de andra delarna så dessa lyxartiklar får lov att vänta på bättre tider. Till dess ska jag testa mina begränsningar med järnsikten, det lär ju gå det med. Fast kikare ser jag fram emot, först med den på plats känns det som mitt projekt kommit helt i hamn.
Hur som helst är det roligt att se bössan sammansatt igen, det är en del skillnad mot hur den ser ut som original. Ännu roligare känns det att veta att man lätt kunde sätta ihop den som original igen närhelst lusten faller på, vilket den lär göra. Originalutförandet är fint. Dock ska jag med tiden skaffa mig en till originalstock att snygga till åt den för originalet jag har vill jag helst låta vara med all karaktär den har. Rå på gränsen till ful, sådär mysigt warhorse-ful-skön. På så vis har jag så att säga tre bössor i en. Ett original, förvisso omblånerad men ändå, plus ett original med fräsch trästock samt en ombygd variant. Bara byta delar som man själv byter kläder, ganska snajdigt måste jag nog tycka.
En annan sak jag ska beställa är bricka till kolven, en sån där mässingsbricka som sitter bak på kolven. Som det är nu är där bara ett runt märke där en sån ska sitta på en originalbössa och vad jag skulle göra med det där har jag funderat en del på. Allt från att göra något skojigt till att helt sonika spackla igen eller som sagt att beställ en sån där mässingbricka. En sån blir det, finns att köpa på Stockholms Vapenfabrik och passar utmärkt. Enkelt och praktiskt, kanske inte det mest kreativa men det duger.
Kanske lägger jag in beställning på de där delarna till mekanismen också, fast då hamnar ordern på andra sidan atlanten. Priserna där borta är fantastiskt mycket bättre än här hemma. Ungefär en tredjedel av priset man tar här hemma så Brownells får en order och Boyd´s en annan. Med lite tur kommer grejerna inom ett par veckor och det vore ju ganska trevligt. Ska bara betala alla dessa räkningar först och visar det sig att jag har råd med både detta och några pilsner slår jag till direkt. Viktiga saker som öl och vapendelar, och vapen för all del, måste absolut prioriteras, om man så ska behöva leva på gröt och nudlar resten av våren.
Sen blir det att skaffa den där originalkolven, en skaplig m38 stock som jag kan snygga till. Att ha ett fräscht original till den i övrigt numera ganska anständiga bössan vore liksom lite kul, det är ju ett fint vapen som det är. Inte minst historiskt värdefullt att ha en sådan bössa så gott som original, även om den är lite hopplockad av delar. Nummerriktig eller inte är den i alla fall ett exemplar av ursprunglig form och funktion och det är det viktiga. Samtidigt som den alltså kan monteras ihop igen till vilken annan form man vill, och tillbaks igen.
Sen plågas jag förstås ljuvligt av tanken på fler projekt. Såklart. Ett av dem går sen gammalt ut på att köpa en rullblock i någon form att pyssla om och använda. Dels för att rädda ett exemplar från en annars relativt säker skrotdöd och dels för att det faktiskt är en rätt mysig bössa. Sen ett par dagar nu spinner tankarna särskilt intensivt kring just detta, att rädda en rullblockare. På nåt vis känns det som en god gärning, både mot mig själv helt själviskt och för det historiska värdets i sig. Att varsamt renovera just en sån från rost och undergång vore verkligen något, ja nästan ädelt, så kanske. Kanske, kanske inte, men kanske.
Eller så brinner jag även av lust inför tanken på att trimma till en m98 av något slag, bara för att det vore kul. En 8x57JS eller .30-06 eller vad det nu skulle kunna vara. Köpa en fin laminatstock, nya delar, bygga om lite. Bara för att det är så trevligt. Eller en gammal hagelbössa rent av, rädda en gammal Husqvarna på samma sätt som en rullblock. Eller tre, eller allihop, både rullblocken, hagelbössan och den där m98:an. Lusten därtill råder då rakt ingen brist på, inte på något vis, tvärt om. Det får nog bli aktion rädda allmogevapen helt enkelt, det får bli min framtida målsättning och därmed sysselsättning. Ja det vore nåt,,
Hur som helst blir det provskjutning snart. Hoppas jag, för nu tryter ursäkterna till att det inte blir av. Bössan är klar nog för det, ammo finns och bilen fungerar. Kallt är det förstås och så ska man få ett tillfälle som inte känns som en plikt, typ nu har jag en lucka i kalendern, skynda nu. Nä, det ska komma naturligt och det ska ske spontant. Men jag känner i varje cell i kroppen att nu är det snart dax, kanske i helgen. Man vet inte, mer än att det blir en Guinnes ikväll, minst.
Bitterljuvt med nästan färdigt, genast vill man liksom ha mer.
//The Orator
0 kommentarer:
Skicka en kommentar